Isabelle

Så har det blivit söndagkväll. Sitter här vid köksbordet nyss färdigäten och funderar på hur jag ska kunna somna ikväll. På helgerna har man alltid en tendens till att vända på dygnet ganska duktigt. Igår gick jag och la mej halv tre på morgonen. Då hade jag varit hos Annika och sett film hela kvällen och när jag kom hem var jag inte trött. Vaknade till klockan åtta i morse men somnade snabbt om och vaknade inte igen förrän halv 12.
I morgon ska jag upp klockan fem.
Att man aldrig lär sig.

Jag har iallafall haft en väldigt trevlig och, framförallt AKTIV söndag. När jag vaknat till liv i morse klädde jag mej varmt och med en termos varm choklad under armen åkte jag sen till VOK och mötte upp mamma, Thessan och en kompis till mor. Där åkte vi skidor och fikade. 5 km tragglade vi oss igenom idag. Ville egentligen åka mer men tiden räckte inte till för efter skidpasset var det dags för veckans aerobics-pass med fotbollslaget. Så både skidåkning och aerobic har jag hunnit med denna söndag.
Sicken Hurtbulle man är!

Ikväll har jag lagat lasagne. Nu ska jag vara ärlig och säga som det är - det gick åt h*vete. Verkar vara inne i en period då all matlagning jag tar mej för blir totalt MISSLYCKAD. Redan i tisdags misslyckades jag i köket då jag skulle göra en form av rårakor (typ potatiskakor bestående av råriven potatis som man steker). Matberedaren rev rotsakerna jättekonstigt, sen blev allt en enda sörja, och när jag var färdig smakade dom bränt och okryddat. De "kakor" som blev över efter den ogenomlidliga kvällsmåltiden åkte i soporna.
Men ikväll skulle jag alltså göra ett nytt försök. Hann dock inte mer än öppna receptboken innan första problemet dök upp- Jag hade inte tillräckligt med mjölk! Orka gå och handla. Men helt otroligt så ringde plötsligt en kompis till mej som precis var på väg till affären för att handla och passerade min lägenhet på vägen! Han var snäll och köpte med sej en liter mjölk till mej. Sen kunde kocken fortsätta sin kvällsmatlagning. Höll på att bränna vid smöret när jag stod och pratade med min kompis, men räddade det i sista stund. Hällde i mjölet i det smälta smöret och det dröjde inte länge innan det klumpade ihop sig till en deg.
Oops, ska det verkligen se ut så här? tänkte jag.
Ignorerade klumpen i kastrullen och hällde i mjölken. Gjorde några tappra försök att sära på smör-mjöl-klumparna som guppade runt i mjölken med vispen men gav upp efter ett tag. Det fick vara så helt enkelt. Uppkokningen gick väldigt sakta och jag fick tid att ägna mej åt den överfyllda diskbänken en stund, men på bara några sekunder hann mjölkblandningen förvandlas från lugna Gothemsån till tsunamin i asien och på en blinkning hade jag kokhet mjölk över hela spisen.
helvete också.
Mjölkblandningen skulle egentligen koka i fem minuter men det struntade jag i. Den hade blivit tillräckligt tjock ändå och i botten hade det dessutom börjat bränna fast.
Nu skulle den rivna osten i. 3 dl skulle det vara sammanlagt, varav 2 av dom skulle vara i såsen, resten skulle man strö över på slutet, men efter allt tumult kring tsunamin glömde jag detta och i min förvirring slängde jag i all ost men kom på det precis när sista ostsmulan dök ner i blandningen.
Men va f***.
Jaja, det gick ju inte att göra nåt åt nu. Sen kryddade jag enligt receptet och lyckades, till min lättnad, att göra det korrekt!
Köttfärsröran gjorde jag för några kvällar sen. Hade då jobbat så länge på dagen så jag orkade inte göra hela lasagnen men köttfärsen som legat i kylen flera dagar höll på att bli gammal och jag tvingades därmed tillaga den. Väldigt behändigt blev det ikväll istället då jag bara behövde värma den lite i micron.
Sen tog jag fram en form ur skåpet och började lägga ut lasagneplattorna. Dessvärre hade formen rundade kanter och det var riktigt problematiskt att få en klok form på det hela.
Sen började jag med att hälla lite OSTsås över plattorna. Det gick bra. Därefter la jag på köttfärsröran. Upptäckte att det var alldeles för lite köttfärs.
men kom igen nu, aaaaaah!!
Fick snåla ordentligt för att iallafall få ihop två lager. 
Två lager blev det som avslutades med ett lager ostsås som jag turligt nog hade tillräckligt av. Sen fick jag sno lite av frukostosten och riva över. 
Därefter skjuts in i ugnen!
I receptet stod det 30-40 minuter i ugnen. Jag satte klockan på 25 minuter och gick i duschen.
Duschen var så himla inbjudande denna kväll så jag glömde bort tiden och när jag äntligen var klar och kom ut i köket igen hade klockan redan ringt. 
Jaha, och hur länge sen var det den ringde då!? suck.
Ytan började bli lite bränd och när jag petade med en gaffel i den så verkade den vara klar så jag plockade ut min lasagne ur ugnen.
Medan jag fixade sallad och plockade fram tallrik och bestick hoppades jag innerligt att jag ändå skulle kunna skryta här i bloggen och säga:
- ja tillagningen gick visserligen åt skogen, men den smakade desto bättre, det godaste jag ätit någonsin faktiskt!

Nu har jag ätit klart och visst, jag har smakat värre, men så jädra gott var det tyvärr inte. Några av lasagneplattorna var fortfarande hårda och det märktes alldeles för tydligt att det inte var tillräckligt med köttfärsröra.
Suck, det är bara att konstatera, jag blir aldrig någon mästerkock.
Däremot SER den väldigt god ut, och vilken professionell kock som helst vet ju att vi även äter med ögonen!
Så att tänker man så är jag egentligen inte så pjåkig ändå.
Se här bara:


En fröjd för ögat, en plåga för smaklökarna.

Efter detta matmisslyckande ser kommande veckas matsedel ut så här:
Måndag: lasagnerester (får ändå försöka trycka i mej den när det ligger så mycket arbete bakom!)
Tisdag: Pastavagnens ädelostsås
Onsdag: Fil och macka
Torsdag: Originalmål på Max
Fredag: Pizza från intillliggande pizzarestaurang
Helg: Middagsbjudningar hos föräldrar och vänner (får försöka fjäska mej till det under veckan..)

Nu är det hög tid att försöka vagga sig till sömns.
Hoppas på att denna vecka blir lugnare än de två senaste.
Hoppas, hoppas, hoppas.

PussKram