Skolan är inte så dum ändå..
Min mamma fyller år och självklart skulle det, traditionsenligt, sjungas och bli frukost på sängen för födelsedagsbarnet. Så upp i ottan var det alltså.
När den sista i familjen åkt vid halv åtta blev det åter igen lugnt och tyst i huset så jag somnade om i soffan.
Inte ta vara på timmarna här inte. Sova är så mycket skönare.
I onsdags var Wenke och Elin på besök här hemma hos mej. Vi åt pizza, såg film och pratade i massor. Det var så kul att träffas igen. Vi har knappt setts alla tre tillsammans sen studenten. Det är redan fem månader sedan. Det är ändå ganska lång tid.
Men det är väl såna tider man har att vänta nu. När skolan inte längre finns som samlingspunkt, utan alla ens nära och kära drar iväg åt alla dess håll så blir det väl så. En träff var femte månad. Om man har tur.
Det är lite tråkigt. Men det är lite tråkigt att bli "vuxen".
Många, som fortfarande går i skolan, har sagt till mig att dom är avundsjuka på att man tagit studenten och numera slipper helvetet.
- Du kan ju göra precis vad du vill nu!
- Inga läxor att göra på kvällarna, du är ledig!
- Sovmorgon!
- Nu kan du resa hur mycket som helst!
- Inga krav från skolan längre!
Jaja, blabla. Så tänkte jag först med, sen insåg jag:
- Ja visst kan jag göra vad jag vill, men VAD VILL JAG EGENTLIGEN?
- Mmm, väldigt skönt att slippa läxorna, men så stor tid tar inte läxorna märker man efter ett tag.
- Sovmorgon är skönt den första veckan, men efter ett tag har man tröttnat. Två morgnar i veckan och lite lov då och då är precis lagom.
- För att resa krävs pengar. Pengar får man om man jobbar. Jobbar gör man efter att nån anställt en. Om ingen anställer en får man inget jobb. Då kan man inte tjäna pengar. Tjänar man inga pengar kan man inte resa. Alltså: Inget jobb = Inga resor.
- Jag vill ha krav!! jag vill vara sysselsatt och göra nåt meningsfullt! skolan är mer meningsfull än man tror.
Ja, så resonerar jag nu. Det gjorde jag däremot inte för fem månader sedan.
Uhh va det är jobbigt.
De timmar jag fått från städfirman räcker ingenvart och den här veckan har dom inte hört av sej en enda gång.
Hatar att söka jobb.
Att söka jobb kan ungefär jämföras med dom där irriterande telefonförsäljarna som alltid ringer och stör.
Företag: - ja hallå
Jag (försäljare): - Hej! jag undrar hur många anställda ni har just nu, håller dem måttet? skulle ni vara intresserade av att fräscha upp erat företag, isåfall har jag lösningen: köp mej!
Jag är serviceinriktad, stresstålig, omtänksam, flexibel, och oerhört organiserad. Anställer ni mej lär ni inte ångra er!
Företag: - Nej tack, vi ska inget ha.
Klick*
Typ så känns det. Förstår ni då varför man verkligen grämer sig till tusen varje gång man ska ge sig ut på jobbsökande..
ja usch usch.
Njut av er skoltid, skolungdomar.
Jag låter som en gammal kärring.
Det är jag inte. Jag är blott 19 år men låter ändå som en 65 åring. suck.
Nej inte deppa mera nu. Om några timmar kommer min mamma hem. Hon slutar tidigt idag så när hon kommer ska jag umgås med henne.
Jag tycker om min mamma. Hon är snäll och smart och mysig, och idag fyller hon år.
Grattis grattis!PussKram
Lättpåverkad
Jag läste en blogg igår där bloggerskan sett väldigt många skräckisar och numera känner sig väldigt rädd om kvällarna. Detta har satt spår i mitt huvud. Jag drömde nämligen i natt att jag och några av mina klasskompisar från högstadiet satt här hemma hos mej och såg skräckfilm. Plötsligt blev filmen verklig. Vi blev jagade av en läskig spökliknande tjej här hemma i huset och på gården. Jag var skiträdd och vågade inte göra nånting. Flera gånger lyckades mina klasskompisar rädda mig från den läskiga tjejen. Sen lyckades jag komma på den briljanta ideén att springa ut i änget mittemot vårt hus så det gjorde jag. Efter mig kom Sandra som jag jobbat med i sommar. Väldigt egoistiskt skrek jag åt henne att springa nån annanstans eftersom den spökliknande tjejen kom efter henne. Men hon ropade åt mig att det var meningen. Jag fattade ingenting men fortsatte in i änget. Helt plötsligt hade jag en flaska med nån sköljmedelsliknande vätska i handen. Sandra ropade åt mig att kasta det på tjejen när hon försökte attackera mig. Så när tjejen började gå till attack kastade jag det på henne. Vi trodde att hon då skulle tyna bort med en gång, men till vår fasa fortsatte hon jaga oss en stund till. Tillslut tog jakten slut iallafall för medlet hjälpte nog på nåt vis och tjejen tynade bort, och jag och Sandra blev hyllade som hjältar.
Kan ni förstå hur lättskrämd jag är då? Jag behöver inte ens se en skräckfilm för att drömma mardrömmar. Det räcker med att jag hör om nån annan som sett en. Jisses.
Igårkväll var jag, Hilda, och Amanda riktigt sportiga och körde dubbla träningspass. Först en timme fotboll och sen direkt vidare för ca en och en halvtimmes badminton (amanda spelade längre). Badmintonledarna var impade av oss att vi orkade hålla på så. Vad dom sen inte vet är att man resten av veckan är halvt döende och har bultande träningsvärk. Jag är det iaf.
Och idag har jag varit en duktig Dotter. Först städat huset och sen bakat tre sorters kakor till min mammas årsdag på fredag. Allt för min kära mor :)
Nu sitter jag och väntar på Wenke och Elin som ska komma hit ikväll. Wenke är hemma på höstlov så då måste man ju passa på o umgås :)
PussKram
Uppdatering och dansbandsmusik
http://www.youtube.com/watch?v=PdjcSGo1hJg
Helt klart värd att ägna 4 minuter av ditt liv åt.
Hänt sen sist:
Lördag: Fotbollsgalan. Det blev en rolig kväll och Dalhem tog hem priser för bästa målvakt, bästa back, bästa mittfältare, bästa div.4 spelare, planens gentleman och det fina priset GA-trofén, så vi var nöjda :) Får säga att här finns nåt som Gotland lyckats bra med. Det kändes verkligen fint och lyxigt, alla var fint uppklädda, prisutdelarna hade valts med omtanke och på plats fanns många kända ansikten. Kenneth Andersson t.e.x den gamla fotbollsspelaren som bl.a var med i Vm -94, hur coolt är inte det? Och pausunderhållning av en mycket glad Patrik Isaksson. Det kändes proffsigt helt enkelt. Själv hade jag det väldigt trevligt med alla lagkompisar hela kvällen och jag tror de flesta var nöjda när dom gick hem :)
Söndag: hjälpte jag till och städa borgen efter galan. Därefter var dagens kraftansträgning över och jag slappade bort resten av dagen.
Måndag: Städade rummet, hjälpte mormor att räfsa löv och tjänade dessutom pengar på kuppen. På kvällen var det fotbollsmöte ang. Dalhems samarbete med P18. Nya tränare ska det bli, ny klubb så småningom (dock inte till 2009, men till 2010 ska det förmodligen bildas en klubb med gotlandsmärke). Jag hoppas det blir bra. Kommer sakna vårt gäng så otroligt mycket för vi har gjort så mycket roligt tillsammans. Visserligen är vi väl kvar allihopa men det blir så mycket nytt som kommer göra allt så annorlunda. Jag tror dock att det här kan vara en stor chans för oss som vill satsa att få vara med om nåt riktigt stort.
Tisdag (idag): På förmiddagen var jag hos Carro. Hon var barnvakt åt lilla Vera så förutom att hålla ögonen på henne så pratade vi lite och umgicks. Man gör inte speciellt mycket nuförtiden men ändå blir det aldrig av att umgås med de kompisar som faktiskt fortfarande befinner sig på ön. Idag hann Jag och Carro med några timmar iaf. Nu har jag suttit alldeles för länge vid datorn och ska snart åka o träna fotboll. Är så otroligt spelsugen att det riktigt spritter i benen! Därefter ska det förhoppningsvis bli lite badminton. Om vi orkar och om dom tillåter oss att komma och träna en timme efter den egentliga träningstiden. Vi får se vad det blir.
Ha det gott!
PussKram
Gala, sa tuppen
Det är Gotlands fotbollsgala såklart!
Dalhem har nominerade i nästan varje kategori och dessutom är Frida som spelar i laget en av konferenciererna, så självklart måste man vara på plats.
Klänning är köpt, skor är utvalda och snart är det igång. Det är lite kul att få klä upp sig och känna sig fin och lite cool. Fotbollsgalan här på Gotland är minst lika fin som den stora fotbollsgalan som sänds på tv, minus filmkamerorna. Vi har tillcohmed känd underhållning ikväll. Patrik Isaksson kommer och spelar, och trots att han inte är nån större favorit i mina ögon/öron så känns det ändå lite extra speciellt sådär. Bra blir det nog i vilket fall som helst.
För övrigt är det ju lördag idag. Det betyder helg.
För en vecka sedan var lördag och helg som vilken annan dag som helst. Jag hade haft "lördag hela veckan" sen i augusti så det var aldrig särskilt speciellt när dessa två dagar kom i veckoslutet.
Men den här veckan är det lite annorlunda. Nu har jag jobb (lite jobb iaf) och har jobbat tre dagar den här veckan. Jag har känt mig nyttig och varit trött på kvällarna, trött av hårt arbetande. Det har känts mycket bra och nu när helgen är här känns det återigen väldigt härligt med ledighet.
Inatt vrider vi tillbaka klockorna också.
Det är alltid lika svårt det där med om klockorna ska vridas framåt eller bakåt. Min mamma har dock lärt mig en smart liten grej som ska hjälpa en att komma ihåg:
På sommaren ställer man fram trädgårdsmöblerna inför sommaren. Alltså ställer man fram klockan en timme.
På vintern ställer man tillbaka trädgårdsmöblerna i förrådet igen. Alltså ställer man tillbaka klockan en timme.
Inte så dumt va...
Men jag har lite svårt att komm ihåg det ändå, så jag tänker såhär istället:
På hösten är det bäst. Då får man en extra timme, vilket måste betyda att man vrider tillbaka klockorna. På våren är det dåligt. Då snor dom en timme av oss, vilket måste betyda att man vrider fram klockorna.
Det viktiga här är bara att man kommer ihåg den årstid som är dålig och den som är bra.
Nu ska det städas här hemma en stund innan det är dags att bege sig till borgen och fotbollsgalan.
Själv är jag inte nominerad i nånting, inte ens som bästa bänkvärmare,
men int' är ja bitter för de!
Tony Rickardsson fick inte sitt pris förrän hans karriär som speedwaystjärna var över.
Så jag är inte orolig. Höhö
PussKram
Galenskaparna och Aftershave EXTRA!
Jag vill sova.
Men jag har fått ett uppdrag ikväll som gör att jag inte får gå och lägga mig.
Min syster är på "tjej-middag" i vänge hos en kompis och jag måste hämta henne
I utbyte mot att mina föräldrar hämtar mig från fotbollsgalan imorrnkväll.
Typ såhär kan man beskriva mina trötthets tankar just nu:
http://www.youtube.com/watch?v=qigIuyp4Baw&feature=related
Galenskaparna och AfterShave. Vilka roliga figurer. En av dem var med i Doobidoo ikväll och genast började man ju tänka tillbaka på "Macken". Trots att man var väldigt liten när det gick på TV så minns jag det väl, repriser har det ju gått hur många ggr som helst.
Hihi:
http://www.youtube.com/watch?v=Cw7Y0Xo94D4&NR=1
Dom har ju gjort annat också, som det här:
http://www.youtube.com/watch?v=mPlqMNSEjR4 den bästa barnprogramledaren någonsin kanske?
Pappa jag vill ha en italienare!!:
http://www.youtube.com/watch?v=YxSa8BlHSWo&feature=related
God Jul:
http://www.youtube.com/watch?v=bYUhR1GDTJ0 - Men bäst i jul är ändå Grenever för det rimmar så bra på bäver.
Gött o leva:
http://www.youtube.com/watch?v=2ANz5qjEHO0&feature=related
Livet är gôtt
Världen är stor
Här sitter vi
Jag och min bror
Fisken i sjön
Sover nog nu
Den är nog trött
Eller vad tror du?
Det ska va' gôtt å leva
Annars kan det kvitta
Fint å leva
Annars kan det kvitta
Lätt å leva
Annars kan det kvitta
Spring inte runt och vela
Då sabbar du det hela
Spring inte runt och veva
Det ska va' gôtt, gôtt, gôtt
Gôtt å leva!
Nä, vi sitter inte i Paris på ett kafé
Inte på en nattklubb eller bar i S.t Tropez
Och vi springer inte runt i Thailand och letar
Vi sitter bara här och metar
Det ska va' gôtt å leva
Annars kan det kvitta
Fint å leva
Annars kan det kvitta
Lätt å leva
Annars kan det kvitta
Spring inte runt och vela
Då sabbar du det hela
Spring inte runt och veva
Det ska va' gôtt, gôtt, gôtt
Gôtt å leva!
Jao, dom e' duktige...
Nu ska jag youtuba vidare tills syrran ringer.
Ha en god natt gott folk!
PussKram
p.s: kväll åkte LouLou ut ur Idol, vilket innebär att Idol 2008 är nu definitivt över för min del. Åt skogen med Idol!!! d.s
Zzzz...
Jag är såå tröööött...
men orkar inte gå o lägga mig. Tandborstning och omklädning tar alldeles för mycket kraft.
Därför sitter jag här och seg degar framför datorn.
Zzzz...
Idag har jag bl.a. städat trapphus och lärt mig sätta ihop kaffemaskiner. Än så länge trivs jag väldigt bra. Städa är inte så illa faktiskt. Inte än iallafall.
Zzzz...
Magnus Uggla är tillbaka och förgyller återigen bloggvärlden med sina roliga inlägg. Det är värt en stor applåd. Klapp klapp.
Zzzz...
Har ikväll haft en livlig diskussion med pappa om homosexuella. Det uppstod när pappa fick se att det i årets säsong av Bonde Söker Fru är med en homosexuell kille. Pappa tycker det är onaturligt med homosexuella och tror att det bara är nån slags trend bland storstadsfolket som nu spritt sig till övriga Sverige. Jag tyckte han var knäpp i huvudet.
Zzzz...
Japp nu somnar nog jag.
PussKram
Det ordna' si ju!
Ikväll ringde dom igen och ville att jag ska komma och jobba imorgon. Denna gång blir det HEL arbetsdag. Ska börja 06.00... uhhh..
Det blev sent i nättras med och gav inte många timmars sömn, så det blir väl zombie-stilen imorgon då.
Nej, men jag ska inte klaga. Jag är så otroligt glad och tacksam för att det här jobbet, att de tidiga morgnarna inte stör mig det minsta. Så som man gått o vridit sig av oro över jobbproblemet.
Shit va kul det ska bli o städa! Och imorgon är det ytterligare en ny person jag ska jobba med, och det ser jag fram emot :)
Idag har jag och mina systrar haft syskondag på stan. Vi shoppade loss litegrann och avslutade med en fika på ringduvan. Alltid trevligt med lite syskontid.
Själv hann jag med allt jag behövde göra. Klippa håret, hämta ut ring, byta ring, ta hål i örat, o köpa kläder till fotbollsgalan (det är dock inte det slutgiltliga valet än). Bra gjort.
Var stadsvistelse innehöll även ett besök hos tandregleringen på lasarettet. Det blev ett händelselöst men ändå tankeväckande besök.
När tankarna har vandrat iväg och man börjat fundera på vad man skulle vilja jobba med i framtiden har ju många "typiska" yrken dykt upp och en av dem har vart jobb inom sjukvården. Har väl inte varit helt främmande för det yrket, man vet ju liksom inte förrän man prövat och att jobba inom vården kan ju kännas som ett väldigt meningsfullt jobb.
Men besöket idag satte nog ett definitivt stopp för eventuella sjukvårds planer. Inget speciellt hände där på lasarettet egentligen. Josse ledde oss till väntrummet vid mun- och käkcentralen, och där satt jag och Tessan o spelade fia med knuff tills hon var klar. Sen gick vi till bilen och åkte in till östercentrum.
Ingenting märkvärdigt med det.
Det var bara det att när jag klev in genom dörrarna och in i entrén på lasarettet så fick jag en sån stark obehagskänsla. Den var så tydlig att jag märkte den direkt.
Det luktade konstigt, sjuka människor (ja konstigt Isabelle, du var på ett sjukhus ju!), och folk i vita rockar och blåa dressar. Hela stället osade bedrövelse. Man kunde nästan höra hur huset suckade sorgset. Jag tror jag skulle bli oerhört deprimerad om jag jobbade där. Ingen är glad som sjuk. Det är jobbigt att vara sjuk. Det är hemskt att behöva se människor lida, och skitjobbigt de gånger man inte lyckas hjälpa och bota dem. Hur skulle man stå ut?
Sen kan det ju vara så att den där känslan bara kom rent tillfälligt idag. De få besök jag gjort där tidigare har inte varit några poblem.
Nästa gång kanske jag blir oerhört berörd när jag ser en sköterska hjälpa ett litet barn i rullstol, eller möter en man som just fått beskedet att det som han trott vart en dödlig sjukdom i själva fallet bara var ett litet ofarligt virus och glatt skuttar hemåt, en kvinna som kämpat sig igenom en hemsk bröstcancer och äntligen blivit frisk igen, eller ett par som just ska lämna BB och åka hem med sin nyfödda lilla familjemedlem för första gången. Väldigt hjärtdrypande. Så vem vet, om tio år kanske jag jobbar som barnmorska, eller varför inte hjärnkirurg...
Nu borde man snart gå o lägga sig faktiskt. Upp tidigt imorrn.
PussKram
P.s Magnus Uggla har återupptagit sin blogg igen!! Han har skrivit sen september och jag har inte märkt det förrän nu! Kan ni förstå hur lycklig jag blev igår när jag upptäckte det. Helt klart VECKANS HÄNDELSE. Kolla själva på www.magnusuggla.nu .
Mitt i natta
Här sitter jag och är inte trött.
Klockan är 00.35 men vad spelar det för roll.
En ledig dator och snälla vänner på MSN,
jag håller ut ett tag till.
PussKram
"Bor man i en jordbruksbygd får man tåla djurlukt"
Denna artikel läste jag nyligen på helagotland.se:
http://www.helagotland.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=4350192
För er som inte orkar läsa kommer här en kort sammanfattning:
Grannar till en bondgård i Stenkyrka har anmält bondgården till miljö- och hälsoskyddsnämnden och klagat på svinlukten. Dom har då besökt bondgården och grannarna och lagt fram olika förslag på åtgärder till bonden som i sin tur då genomförde dessa åtgärder.
Men grannarna var fortfarande inte nöjda. De krävde att grisproduktionen skulle läggas ner. Under ett års tid var häsloskyddsinspektörer ute och "provluktade" och beslutet från nämnden blev: lukten är inte en olägenhet för människors hälsa och miljö.
Grannarna överklagade till länsstyrelsen och tyckte att dessa "provluktningar" inte var tillräckliga. Efter att de utrett ärendet beslutade länsstyrelsen att: "nej, det luktar inte tillräckligt illa för att det ska krävas ett stopp för svinuppfödningen i Stenkyrka."
För det första, vilken knäpp anmälan överhuvudtaget. För det andra, jävla stadsbor. Herregud, bor man på landet får man väl för fan tåla lite skitlukt.
Någon vid namn (förmodligen) Arne Eriksson kommenterar artikeln såhär:
Arne Eriksson med familj (3 timmar och 37 minuter sedan)
Jag har tidigare debatterat detta i tidningarna. Varför skall bönderna få göra som de vill. Sommartid är det bajs och flugor på badstränderna och vintertid på åkrarna. Likaså alla dessa störande vindsnurror som står och går till ingen nytta på sommaren. Bönderna är bara ute efter bidrag och borde kunna göra mer för att skapa trivsel för oss sommargotlänningar.
Nej men stackars lilla Arne. Ditt sommarparadis innehåller bajs och flugor, jädra bönder alltså. De förstör ditt liv! Det är inte lätt att vara sommargotlänning nej..
Jag blir mörkrädd. Tror folk på ALLVAR att bönder sprider skit på åkrar och har stinkande gårdar bara för att jävlas med övrig befolkning. Jisses. Vart är den här världen påväg?
Själv har jag bott på landet och granne med bondgårdar i hela mitt liv. Man vänjer sig ju, och vad skulle vi göra utan alla dessa lantbruk? Den gotländska befolkningen skulle bli ett enda stort gäng fjolliga innerstadsfolk, livrädda för minsta lilla smuts. Tillslut skulle det bara finnas turister kvar på ön (sommartid, på vintern skulle Gotland bli obebott och gå i ide) eftersom stockholmarna skrämt iväg de smutsrädda gotlänningarna under stockholmsveckan. Nej fy och blä.
MER SKITLUKT ÅT FOLKET säger jag bara!!!!
Hade det inte varit mörkt ute, och jag inte hade trivts så extremt bra här framför datorn så hade jag bannimej gått ut och med ett djupt andetag dragit in varenda lilla skitluktsmolekyl jag kom åt. Som en hyllning till gården i stenkryka och i ren protest mot dessa fisförnäma människor.
Halleluja!
PussKram
Lördagskväll
Börjar komma in i den sköna lördagskvällsfeelingen och väntar nu bara på Elin som kommer om cirkus en timma.
Idag har jag ,enligt mig själv, varit väldigt aktiv, flitig och duktig. Familjen har haft fixardag i trädgården vilket idag innebar räfsning, köra bort äpplen, och gräsklippning. Jag började med gräsklippning. Är förbannat grym på att klippa gräs om jag får säga det själv. Sen körde jag bort äppelhögar. Oerhört slitsamt och riktigt skittråkigt.
I eftermiddags körde jag in Tessan till rävhagen för hon skulle träna. Medan hon tränade var jag och handlade sen körde jag ner till strandpromenaden där jag tog en liten joggingrunda, för att sedan åka tillbaka till rävhagen och hämta Tessan när hon slutat.
Det känns riktigt uppfriskande när man har såna här dagar ibland. Man känner sig stolt över allt man hunnit med och samvetet känns lite bättre på kvällen när man slappar i tvsoffan. Det får bara inte bli för ofta..man kan ju bli överarbetad...!!
Ha en fortsatt trevlig helg gott folk!
PussKram
Det finns en mening med allt
Idag skulle bli dagen D.
Dagen då jag skulle ge mig ut på visbys gator och affärer för att söka mig ett jobb. 21 ansökningar hade jag skrivit ut och var peppad till max. Klockan 11.00 skulle starten gå hade jag bestämt.
09.56 ringer det på min mobil. En städfirma jag sökte jobb hos i somras (fick jobbet men hade redan tackat ja till kneippbyn och kunde därför inte, ringde även när jag slutat på kneippbyn men då hade de inga lediga jobb längre) ville att jag skulle rycka in och hjälpa dom idag. Det verkade vara riktig kris och självklart tackade jag ja. En timme senare var jag på plats på posten där första städningen skulle vara. Slutade kvart över tre och hade då haft en väldigt rolig (trots att det var städjobb) och lärorik (japp, trots städjobb) dag. Jobbade dessutom med en väldigt glad och lite småtokig kvinna/tant så det var inte helt tokigt att jobba istället för att leta jobb.
Det är verkligen märkligt med det som händer ibland. När jag nu ÄNTLIGEN skulle slå på stort och verkligen sälja mig själv till diverse små butiker, så dyker detta upp!
Kan det vara ett tecken? borde jag inte sälja mig själv på det viset? är det städerska som är just mitt kall? vill inte adelsgatan och östercentrum att jag ska fläcka ner dem med mina arbetslösa fingrar?
Ja det finns många möjliga orsaker.
Nån orsak var det iaf. Jag är en av dem som tror att det finns en mening med allt som händer. Saker sker inte av en ren slump bara.
Men detta lilla extraknäck ska inte få mej att slappna av och fortsätta softandet här hemma. Nej, de 21 ansökningarna ska fortfarande lämnas ut.
Ikväll skulle jag ut och svänga mina lurviga ben i en härlig joggingtur. Dock ändrade jag mina planer tvärt när Josse kom med godisskålen.
Det är ju trots allt helg nu.....
PussKram
P.s. Just nu är det Idol på tv. Vanligtvis är det något som jag följer ganska slaviskt, men nu har jag gett upp. Samtliga artister (minus Loulou, hon är cool) SUGER. Det är så otroligt falskt och B-igt från allihopa, och den där lama juryn (som jag tidigare prisat men nu har ändrat uppfattningen om totalt) som tycker alla är "superduktiga" ,"grymma", "i världsklass" herregud, tillochmed de döva kan ju höra att det låter förjävligt.. Naj hu saja ja.
Hur man än vänder sig har man alltid skinkan bakom sig
I'M DREEAAMING OF A WHIIIITE CHRISTMAAAAS!
Japp, jag är mycket väl medveten om att det är över två månader kvar till julafton, men tillslut kunde jag inte hålla mig längre.
Det var för några kvällar sen. Jag satt och zappade på tv:n i nån reklampaus. Plötsligt hajar jag till. I tvrutan framför mig står en tomte och nyser. Reklam för nån nässpray. Smått chockad över vad jag nyss sett, har jag missat nåt? är det redan december?, så fastnar jag på samma kanal, och på en halv minut är reklamsnutten med tomten över. Nästa reklam som kommer börjar med: "i år kommer julen tidigare".
what!?
Det visar sig vara reklam för nån digitalbox, och även här är innehållet tomtar.
Med en gång väcks mitt julhjärta ur sin dvala. Så här sitter jag nu och lyssnar på tommy körberg skrålandes O HEEELGA NAAAATT, och LAST CHRISTMAS I GAVE YOU MY HEART, och DO THEY KNOW IT'S CHRISTMAS TIME AT ALL.
Tända ljus har jag redan, nu är det bara regnet utanför som ska förvandlas till snö, så blir allt tipptopp.
Och för att försvara min julhysteri litegrann så kan jag ju säga att jag blivit bättre iår än förra året.
31 augusti förra året fick jag en så plötslig och våldsam jullängtan och julskivan gick igång direkt.
I'm dreaming of a white Christmas,
Just like the ones I used to know.
Where the tree-tops glisten,
And children listen
To hear sleighbells in the snow.
I'm dreaming of a white Christmas,
With every Christmas card I write,
"May your days be merry and bright,
And may all your Home, home on the range,
Where the deer and the antelope play
Where seldom is heard a discouraging word,
And the skies are not cloudy all day be white".
I'm dreaming of a white Christmas,
Just like the ones I used to know.
Where the tree-tops glisten,
And children listen
To hear sleighbells in the snow.
I'm dreaming of a white Christmas,
With every Christmas card I write,
"May your days be merry and bright,
And may all your Christmases be white".
Merry Christmas!!
PussKram
Tisdag är en veckodag
Ikväll har jag spelat badminton. Det är skitkul och något jag tänker fortsätta med. Iallafall sålänge det inte ska hålla på och krocka med fotbollen och kören.
Det blev ingen fruktsallad igårkväll. Istället hamnade jag hos Micka och åt kladdkaka för hennes pappa fyllde år (numera finns det undantag i mitt godisförbjud och det är födelsedagar). Dock var inte födelsedagen anledningen till varför jag var där. Den verkliga anledningen var en dator som dom inte ville ha ståendes hemma hos dem. Då fick jag den!
Den står nu fint på mitt skrivbord och väntar på en nätverkskabel. Förhoppningsvis behöver den inte vänta alltför länge då risken är stor att dennes nya ägare får ett smärre utbrott vid alltför lång väntetid...
Inget internet för tillfället alltså, så fram tills dess är det pinball och harpan som gäller.
PussKram
Naket
Idag har jag varit hos naprapaten igen. Tredje gången på åtta dagar. suck.
Som jag tidigare berättat har jag haft en låsning i höften som naprapaten drog loss förra måndagen. I fredags var jag på "efterkontroll" och allt verkade bra förutom en stel nacke som jag fick masserad.
I lördags kändes allt fortfarande bra. Var ute och sprang en runda på 2 km och det gick smärtfritt.
Men igår spelade jag fotboll. Min kropp tycker uppenbarligen inte om fotboll längre, för efter första matchen kände jag av höften igen. Det blev värre och värre så idag fick jag ringa naprapaten igen.
- Det låter som att det låst sig igen sa han. Jag har fullbokat idag men kom in ändå, du får komma in mellan två patienter. Okej sa jag och åkte in för ett TREDJE besök.
Lite knak och brak sen var höften loss igen. Och den här gången gjorde det riktigt ont emellanåt. Sådär så man nästan måste bita sig själv hårt i armen för att inte ge ut ett dödsskrik, alternativt bita naprapaten som plågar en på detta vis.
Fast det gjorde jag förstås inte.
Det positiva med dagens besök var iaf att jag slapp ta av mig byxorna och stå där i bara mässingen.
Det är verkligen obehagligt att ha skador "innanför kläderna". Alltså skador som kräver att man klär av sig när man ska behandlas eller undersökas. Självklart är Alla skador obehagliga, men det är helt klart mycket bättre att skada foten än ljumsken enligt min mening. En fotskada kräver oftast bara att man klär av sig strumpan och möjligtvis kavlar upp byxbenet litegrann. En ljumske däremot kräver både byxor och till viss del trosorna också. Det är fan inte så kul det nej.
Stå där i bara trosor och BH inför en manlig främling med kalla händer som trycker och känner överallt där man inte vill. Att det dessutom gör sjukt ont när han trycker gör inte saken bättre direkt. Och det har jag fått gjort TVÅ gånger nu, inte det minsta roligt.
Nej, nu får det vara slut snart. På måndag har jag en inbokad tid och då ska vi kolla så allt är som det ska. Förhoppningsvis är det sista gången.
-Snälla Du där uppe i himmelen, kan du inte göra så min kropp börjar gilla fotboll igen. Om du grejar det lovar jag att inte somna av prästens predikan i kyrkan nästa gång. Amen
Dock har denna höfthistoria haft lite gott med sig. Jag har faktiskt inte deppat det minsta över min arbetslöshet på flera dagar, och det är ju skönt.
Idag efter att ha fått höften "ur låsning" tyckte jag så synd om mig själv som behöver genomgå dessa plågor att jag åkte till coop för att köpa godis. Påväg in i affären kommer jag på att det är måndag vilket betyder att jag ska låta bli sötsaker (vardagar=godisförbjud, helg=frosseri), då blev jag deppig igen en liten stund tills jag såg fruktdisken och bestämde mig för att göra fruktsallad.
Så nu ska jag ställa mig och skära bananer för här ska det blir fruktsallad ikväll!
PussKram
Mer lek for the people!!
Enligt facebook iallafall.
Idag har jag spelat fotboll och varit på 4-års kalas hos min lilla kusin Klara.
Fotbollen (SM-kval i futsal) blev en blandning av bra och dåligt.
I första matchen vann vi med 3-2 mot När. Vårt sista mål kom med sju sekunder kvar, och hon som gjorde målet heter Isabelle. Såhär gick det till: Helena sliter och kämpar med bollen, medan Isabelle underhåller målvakten, Helena får med sig bollen och slår den på mål. Målvakten är på den men släpper retur. Där står Isabelle redo. Hon ser bollen komma och sätter dit vänsterfoten. Bollen rätt in i mååål!!!
För dom som inte fattat så var det alltså JAG som gjorde det där avgörande målet. Inte varje dag man blir matchhjälte, det var kul.
I andra matchen blev det platt fall och pannkaka av alltihop. Vi förlorade med 4-1 mot KIK, och det var ju lite tråkigt, men jag är ändå ganska nöjd med vår prestation. Laget bestod utav de få spelare som fanns kvar på ön (de flesta befinner sig på Kreta, Egypten, Stockholm m.m) plus en spelare som fött barn för åtta månader sen, så vi fick fylla på med juniorer som aldrig spelat inomhus med oss förut, så varför klaga? Vi vann en match och kämpade hårt även i andra matchen, alla tre lag har vunnit varsin match och står på samma poäng därmed är loppet ännu inte kört.
Eftermiddagen spenderade jag hemma hos kusinerna Klara och Felix.
Vi byggde med lego, åt tårta, spelade memory, lekte med riddarborgen, hade springtävling, OCH jag hade roligare än jag haft på länge!! Det är så kul att leka!
Varför får "vuxna" inte leka för? vem har kommit på den dumma regeln!?
Om jag nån gång blir statsminister, president, eller kung så ska jag förbjuda den regeln och istället TVINGA alla vuxna att ha minst en timmes lek på sina jobb VARJE dag. Jag tror det är Det som är lösningen på alla världsproblemen. klimathotet också för den delen.
Reinfeldt, Ge mer lek åt folket!
Love and peace/ Isabelle
Men kusinerna slet hårt på en. Efter en timme var jag helt slut! Hur orkar dom hålla på? och i det tempot!?
Usch man börjar bli gammal. Inte roligt.
Helgen börjar gå mot sitt slut. Imorgon är det vardag och tillbaka till allvaret igen. Själv har man ju Lördag Hela Veckan så jag ska fortsätta med mitt såsande.
Nej det ska jag inte. Den här veckan ska jobbsökandet igång på ALLVAR. Det funkar inte att gå här hemma och dra benen efter sig...
Nu ska jag äta hamburgare.
PussKram
Avundsjuk, jag är så avundsjuk!!
Jaha här sitter jag och deppar.
Det är lördagkväll, nästan hälften av mitt fotbollslag befinner sig på råsunda just nu där Sverige spelar mot Portugal. resten av min umgängeskrets är bortresta (okej inte alla, men för att detta ska bli ett "tycksyndommiginlägg" så säger vi att ALLA är borta).
JAG ÄR SÅ AVUNDSJUK!
Tänk, Portugal, Ronaldo, coolingarna!
Inte har vi kanal 8 heller, så jag får gott vänta tills matchen är slut och resultatet visas på text tv. Suck.
Tur att man har MSN. Så man har lite kontakt med omvärlden iaf, det vill säga dom som inte befinner sig på en fotbollsstadio nånstans i sthlm.
Förövrigt undrar jag hur man slipper få mail från facebook där det står "meet new people". Jag förstår ingenting? vadå möta nytt folk? på facebook!? why???
Ja' ä inte bitter.
PussKram
Livet hos en arbetssökande
Såhär ser en helt vanlig vardag ut för Isabelle:
09.00 - vaknar.
09.30 - kliver upp och skjutsar syster till bussen.
09.45 - kommer hem och äter frukost samt läser morgontidningen i lugn och ro.
ca 10.20 - borstar tänderna samtidigt som hon funderar på vad hon ska göra under dagen.
ca 10.30 - sätter sig vid datorn för att kolla mail samt skicka iväg nån jobbansökan.
Nånstans mellan 11.00 - 12.00 - Inser att det är kallt i huset och gör eld i pannan.
12.00- och framåt - städar huset, klistrar i bilder i fotoalbum, ser film, går en promenad, m.m
13.30 - äter mat
14.30 - fortsätter med det hon gjorde innan lunch.
16.00 - Tessan och pappa kommer hem.
17.00 - Det är nu Isabelle börjar leva. På kvällarna från ca 17.00 tränar hon fotboll, sjunger i kören, spelar badminton, umgås med vänner, ser fotboll, ja gör roliga saker där man får vara social helt enkelt.
23.00 duschar, borstar tänder
23.30 ser några avsnitt vänner eller läser.
00.00-00.30 - somnar.
Japp, ett sånt här mönster följer mina dagar just nu. Så spännande!
Tack och lov att det är helg snart. Då brukar det bli annorlunda.
PussKram
Skriv på!
http://www.veckorevyn.com/skrivpa/
Jag har sån TRÄNINGSVÄRK! Rumpan är stel och gör att jag går som en gammal tant, och för att inte tala om vänsterarmen och handleden. Skulle borsta tänderna förut och orkade knappt hålla upp tandborsten, armen är som förlamad.
Anledning: Badminton.
Amanda i fotbollslaget tränar badminton och för nån vecka sen bestämde sig jag och Hilda (en annan fotbollskompis) att vi också skulle prova på det. Amanda föreslog att vi skulle följa med henne nån gång när hon tränade, och den gången var igår. Hon körde hårt med oss så den här träningsvärken var väl inte direkt oväntad, men det var grymt kul ändå! Varför har jag inte börjat med det tidigare för egentligen? Jag och syrran brukade vara med pappa och spela ibland för många år sen, men vi var ganska små då och tröttnade oftast redan efter en halvtimme, men igår var det annorlunda. Får se nu om jag och Hilda har tid sen att fortsätta, det hade ju vart jättekul iaf :)
Jaha, vad ska man då hitta på idag då?
Ikväll ska jag iaf in o se IFK kvala mot KIK. Fotboll fotboll.
Sen ska jag skynda mig hem så att jag hinner se Bonde Söker Fru.
Ja o sen är det ju Grey's anatomy efter det.
Wiie Wiie :D
Nörd nörd.
PussKram
Papparazzis i Källunge
Det har gått skummisar i min trädgård idag..
Med kameror och mörka kläder. Det är inte första gången det händer.
Visst låter det lite spännande! Mystiska män som smyger omkring runt huset, som värsta papparazzin.
Det är dock inte så spännande som man kan föreställa sig att det skulle vara.
Jag antar att dom precis som dom andra skummisarna som varit här, vill ha kort på huset och vår "kulle" ute på gården. Jag och min familj bor nämligen i ett gammalt stationshus. För hundra år sen gick det en järnväg precis här utanför och vårt hus var Källunges järnvägsstation och posthus.
Det tycker vissa tråkmånsar är jätteintressant och kommer hit för att se.
Det kanske låter som att vi dagligen har konstiga människor springandes på vår gård med kameror i högsta hugg, men så är det definitivt inte. Nån gång per år max, men när de väl är här så är det oerhört irriterande och lite obehagligt ibland.
Kanske skulle man trycka upp sånadär infobroschyrer och ställa ute vid vägen. Då kan folk ta en sån istället och lämna stationshuset och dess invånare ifred.
I övrigt kan jag inte leva normalt längre. Såfort jag slappnar av kommer jag på vad naprapaten sa åt mig igår. Lika tyngd på båda fötter, sitt rak i ryggen, fram med bäckenet när du går. Suck.
Balansövningen var jättesvår också.
Pröva själva: stå på ett ben. knäet som du står på ska vara något böjt. Blunda och stå så i en minut. Så fort du tappar balansen, avbryt räkningen, slå upp ögonen, ställ dej tillrätta igen, blunda och fortsätt räkna från där du var. Sammanlagt ska du ha stått stadigt på ett ben med slutna ögon i en minut. Upprepa sen samma sak på det andra benet. Meningen är att det ska stärka fotlederna och förbättra balansen.
Det låter enklare än vad det är...
Nu ska jag ta tag i jobbsökandet.
PussKram
Senaste Dagsrapporten
Så blev det inte överhuvudtaget.
Hann lagom sätta mig tillrätta vid datorn för att påbörja jobbsökandet så ringde min mormor. Hon ville att jag skulle följa med henne till stan för att uträtta några ärenden, och som det snälla barnbarnet jag är så följde jag med utan protester.
Hemma igen vid ett tiden. Blev bjuden på mat av mormor (sånt tackar man ju inte nej til direkt). Kom hem vid två tiden och skulle då hämta syrran vid bussen tjugo minuter senare. Ingen idé att sätta igång med städningen eller jobbsökandet förrän jag hämtat henne, så jag bestämde mig för att ringa och boka tid hos naprapaten istället då jag har haft problem med höften sen nån månad tillbaka. Han ville att jag skulle komma redan klockan fem samma dag, så efter att jag hämtat Josse hann jag inte så mycket mer än att dammsuga lite innan det var dags att göra sig iordning och åka in till stan igen.
Nu är jag hemma igen. Har precis ätit mat och har fortfarande inte sökt ett enda jobb idag och dammet ligger fortfarande kvar som ett täcke på våra skruttiga möbler. Jag har att göra imorgon helt klart.
Hos naprapaten då. Under en match som jag tror var i slutet av augusti fick jag ont i ljumsken. Trodde då att jag hade sträckt mig, men insåg efter ett tag att det nog inte var en sträckning ändå då det helt enkelt inte kändes som en sträckning. Har trots det fortsatt spela nu hela september och känt av det från och till, men efterhand har det känts mer i höften, och när nu säsongen tog slut så bestämde jag mig för att kolla upp detta mysterium.
Det visade sig vara en låsning i höftböjaren. Efter en massa böjande och knäckande, en liten elektrodbehandling som skulle få musklerna att slappna av, och lite mer böjande så var jag rak igen. Låsningen är loss och på fredag ska jag tillbaka för att se att är som det ska vara.
Fick däremot stränga order om att börja tänka på hur jag går, står, sitter, springer, ja rör mig helt enkelt. Låsningen har gjort att kroppen blivit sne (plus att jag var lite sne innan också) och därmed vant sig vid att röra sig på ett visst sätt, ett dåligt sätt. Nu när naprapaten knakat allt på plats igen så måste kroppen bli van vid den nya hållningen och därför måste jag tänka på att vara rak i ryggen, skjuta fram bäckenet när jag går, stå med lika mycket tyngd på varje ben så att tyngdpunkten blir i mitten (???) inget vilande på ena benet alltså, och ja en massa sånt var det.
Jag kan inte röra mig fritt längre! Såfort jag står stilla måste jag tänka på att jag står rakt och har lika tyngd på båda fötterna, och när jag går måste jag tänka på att jag ska skjuta fram bäckenet. Helst ska jag också tänka på det när jag spelar fotboll också. Hur ska det gå? Kommer glömma helt att jag spelar fotboll och bara tänka på att jag springer rätt. Knepigt.
Ska dessutom ta tag i balansövningarna jag fick av honom när laget gjorde hälskontroll hos honom i vintras. Har slarvat ordentligt med det, och när han fick veta att jag stukat foten (igen) i somras fick han förmana lite mer: "den vanligaste skadan bland idrottare är gamla skador som bryts upp på nytt". Enligt honom hade jag klarat mig lindrigare från stukningen om jag gjort de där övningarna han sagt åt mig att göra.
Nu ska jag faktiskt bättra på mig. Däremot lär det bli jobbigt att tänka på hållningen.
Så, nu ska jag gå och balansera lite.
PussKram
769 Dagar
Men ville bara meddela att Dalhem går obesegrade i div. 4 även detta år.
I 769 dagar har vi varit obesegrade nu. Det är egentligen helt otroligt. Ingen kommer åt oss, stålgänget.
Igår spelade vi sista seriematchen. VSB stod för det såkallade motståndet och ja det gick som det gick. Vinst med 13-0, och vi kunde inte ha avslutat säsongen på bättre sätt.
Efter matchen åkte vi från Bro till stan och en av våra tränares jobb. Där bjöds vi på tårta och kanelbullar (kanelbullens dag ju!) och hade en liten avslutning med div.4 gänget. Det blev även prisutdelning där Helena "poängdrottningen" Adman fick ta emot priset för flest poäng i div.4, jag fick ta emot pris för flest antal assist, och Emelie fick pris som tack för sin insats som lagkapten. Sist men inte minst delades det också ut fina gulddekaler till allihopa, priset för att ha vunnit serien.
Nu är säsongen slut och ett uppehåll från fotbollen lär det väl bli nu. Uhh va ska jag hitta på då!?
The DreamTeam
Sluttabellen i div.4 dam 2008
| Lag | S | V | O | F | GM-IM | D | P | ||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| S = spelade Matcher | |||||||||||||||||||||
V = vunna matcher IM = insläppta mål | |||||||||||||||||||||
| Dalhem IF B | 18 | 16 | 2 | 0 | 79-14 | 65 | 50 | ||||||||||||||
| IFK Visby | 18 | 11 | 1 | 6 | 63-34 | 29 | 34 | ||||||||||||||
| P18 IK B | 18 | 9 | 2 | 7 | 60-38 | 22 | 29 | ||||||||||||||
| Hangvar SK | 18 | 7 | 3 | 8 | 42-39 | 3 | 24 | ||||||||||||||
| KIK/ FG | 18 | 7 | 2 | 9 | 62-44 | 18 | 23 | ||||||||||||||
| När IF | 18 | 7 | 2 | 9 | 62-60 | 2 | 23 | ||||||||||||||
| VSB FF | 18 | 0 | 0 | 18 | 16-155 | -139 | 0 | ||||||||||||||
You cant make your heart feel something it wont
Var det nån mer än jag som vaknade av regnovädret imorse? Klockan 4 brakade det loss och ett tag trodde jag allvarligt att taket skulle ramla in. Det dånade i hela huset.
Fast det är ganska mysigt att ligga nerbäddad i sängen under ett tjockt varmt duntäcke och höra smattrandet mot fönstret. Det inger ett skönt lugn.
Den här låten har jag nyligen upptäckt och blivit helt kär i. Finns det nåt sorgligare än olycklig kärlek?:
http://www.youtube.com/watch?v=KTLR3zHxnr8&feature=related
Hon har även gjort den här låten som nyligen återuppväckts här i Sverige sen Anna Bergendahl sjöng den i Idolauditionen:
http://www.youtube.com/watch?v=VgAkAgYz0cA
Mycket bra, mycket bra.
Idag ska jag ta tag i bildprojektet. Har nu fått alla bilder av Elin tagna i skolan de två sista gymnasieåren och alla äventyr vi hunnit med. Dom ska jag nu framkalla och sätta in i ett fint svart fotoalbum som jag köpt. Så nu ska jag sätta mig i lugn och ro och välja ut några bilder jag vill ha (det är ju flera 1000 bilder) sen ska dom framkallas, först därefter kan jag få börja klippa och klistra i mitt fina album.
Ikväll är det sista utomhusträningen innan säsongen är över. Imorgon har vi sista matchen. Motståndet är VSB, som det blev vinst mot med 12-0 förra gången. Återstår nu att se om vi kan komma upp i de siffrorna den här gången med..
Lördag 4/10 Tingsbrovallen 14.00 VSB - Dalhem B.
PussKram
Senaste nytt
Ikväll har vi sett Idol och jag blev sur. I år är juryn bra till skillnad från de tidigare åren, men istället är det tittarna som gått ner sig. Att rösta ut den där rödhåriga tjejen och låta Yasmina (alldeles för fin i kanten för att stava sitt namn med ett vanligt J) stanna kvar är ju inte klokt. Svenska folket har fått knäck i lurarna.
Missade säsongspremiären av Grey's anatomy ikväll. Men förberedd som jag alltid är så har jag självklart kollat upp när reprisen går. På söndag 17.10 är det jag som sitter bänkad i tvsoffan.
Vilken tv nörd jag håller på att bli. Som liten kunde jag de flesta tv program som gick kvällstid. Jag kunde lätt svara på vad som hänt i senaste avsnittet av skilda världar, vad Martin Timell renoverat den här gången, vem fredagsgästen i bolibompa vart, vem som vunnit i veckans småstjärnorna stadskampen gladiatorerna, vem som åkt ur robinson. Jag hade svaren på det mesta i tv-väg. På senare år har det förändrats och tv timmarna har blivit färre för var år som gått. Är jag nu återigen i förändring? spännande att se hur detta kommer utvecklas. Får jag inget jobb inom en snar framtid lär jag snart kunna samtliga tv-tablåer som ett rinnande vatten, då både dags- och kvällstablåerna.
Nej så långt ska det förhoppningsvis inte gå. Tog ett första steg mot nytt jobb idag genom att anmäla mig på ett antal bemanningsföretag. Det är nånting iallafall. Hur jag nu ska gå vidare vet jag inte riktigt. AMS hemsida har inte speciellt mycket att komma med, och snart tvingas jag gå och skriva in mej hos dem. Befarar att jag då kommer bli tvungen att gå en massa sökajobb kurser vilket jag verkligen vill slippa!
Jaja på nåt vis löser det sig väl.
Det ordna' si!
Nu börjar Elin se färdig ut så jag får väl avsluta.
PussKram
Det blir ALDRIG som man tänkt sig
Igår spelade Dalhem mot P18 i div.4 serien. Näst sista matchen innan säsongen 2008 är över. Nervositet hos många av våra spelare innan matchen då vi fått höra att dom skulle "testa" sina div.3 spelare på oss. Trots nervositet så var alla taggade till 100 %. Här ska dom inte komma och tro att matchen är vunnen bara för att dom tar in sina a-lagsspelare, har vi inte förlorat på två år så ska det inte hända nu heller. 90 minuter kämpade vi på och visst vann vi! 2-1 blev slutresultatet. Dock gjorde P18 första målet. En markeringsmiss på en hörna som jag får ta på mig. Hängde inte med där helt enkelt.
Ja sen får jag väl ta upp det som hängt tungt över mig de senaste dagarna.
Min planerade Norge resa blir förmodligen inte av. I måndags fick jag sms av Annika att hon och Simon fått boende hos några bekanta och jag fick inte plats. Några dagar tidigare hade Elin hoppat av men efter att ha pratat med Annika så hade vi bestämt oss för att jag skulle komma ändå. Dom är nämligen redan på plats i Norge så nästa vecka var det meningen att jag skulle ansluta om vi fått tag på lägenhet, men så blev det alltså inte.
Att åka själv vill jag inte. Resa dit kan jag klara, men att bo där själv det klarar jag inte. Nu ska det mycket till för att jag ska komma iväg. Orkar inte bry mig längre. Hittills har man bara mötts av motgångar så Norge känns inte så kul längre. Inte för att jag vet om det är speciellt kul att vara kvar här hemma, men hittar jag bara ett jobb så är det lugnt. Då kan jag fortsätta med min fotboll precis som vanligt, sjunga i kören jag nyss började i, umgås med Elin som ju också är kvar hemma. Nu tycker väl nån att jag är vek som inte vågar åka iväg ensam, men en stor del i att åka iväg så som jag hade täbkt var ju att få dela det med nån mer. Jobbsökandet, bo tillsammans i lägenhet och klara sig på egen hand. Man byggde upp en bild av hur man umgicks på kvällarna efter jobbet och hittade på roliga saker de få dagar man hade ledigt. Visst kommer jag ha Annika och Simon i närheten men det blir ju ändå inte samma sak.
Men jag ä' inte bitter. Det blir en bra höst här hemma också :)
PussKram