Två sommarlov!
Oj vad hände?
Jag känner mig plötsligt väldigt trött.
Så trött att jag närsomhelst kan somna.
Vilken seg söndag det har varit. Försökte gå upp klockan tio, men det gick inte. Halv tolv som först slängde jag benen över sängkanten.
Sitter och väntar på att matchen mellan Sverige och Korea ska dra igång (kl 18.30). Äntligen är det lite härlig Handboll på tv igen. Äntligen har Sverige ett starkt och lovande lag i handboll igen. Det har varit några gråa och tråkiga år för svensk handboll men nu är dom pågång igen! härligt! Jag spelar fotboll. Det är kul. Men att SE fotboll det är inte samma sak. Jag har noll koll på alla proffsligorna runtom i världen. Ronaldinho och Beckham är i princip de enda utlänska spelarna jag kan. Svenska namn kan jag några, men vilken klubb dem tillhör och positioner - där är jag inte särskilt påläst. Det är helt enkelt inget som intresserar mig. Ishockey, noll intresse. Ser knappt landskamperna. Innebandy, vem ser det? Bandy, nope. Skidor, ytterst sällan.
Det är egentligen bara två idrotter jag finner underhållande att titta på, och det är Friidrott och just Handboll.
Handboll är en fantastiskt rolig sport att titta på. Den är som gjord att bara se på.
Så om en knapp timme sitter jag klistrad framför tv:n och hejar på Källman, Carlén, Lennartsson, Doder, och allt vad dom heter. Tjohoo!
I min värld förknippas Handboll med en viss Matilda. Matilda Johansson närmare bestämt. Hon om någon kan namnen på de flesta storlirare i diverse sporter. Det ironiska är att hon hatar att idrotta själv. Lustigt.
Matilda befinner sig just nu i Landet i Väst. Landet dit Svenskarna utvandrade på 1800-talet i hopp om att få ett rikare och lyckligare liv. Amerika, USA, New Jersey. Dit av alla ställen på jorden åkte Matilda. Hon ska vara borta ett helt år och jobba där som Au pair.
I fyra månader har hon varit iväg nu. Jag har inte träffat henne sen den 17:e September! Det är så sjukt lång tid!
Visserligen har vi haft det såhär förut. Vi träffades knappt en enda gång under hela sommarlovet, och det gick alldeles utmärkt, men det här börjar bli olidligt. Kan det bero på att det snart är två sommarlov långt sen vi sågs senast!?
Fy fan va jag saknar henne.
Matilda jag vet att du ibland tittar in här på bloggen, så ifall att du läser det här så kommer här ett råd:
Kom hem! Vad har USA att erbjuda som inte Gotland har? Är det behovet av att få barnvakta någon så kan du få vakta mej. Laga mat till mej, se till så att jag kommer iväg till jobbet på morgnarna, köra mig på fotbollsträningar. Mamma och Pappa kan säkert ge dej en liten slant för det också, dom är inte omöjliga. Kom heeem!!
suck.
I Juni som först kommer jag träffa henne igen. Då ska jag och Elin våldgästa henne i två hela veckor där i Amerikat. Åhhh va jag längtar, och åhhh va kul vi ska ha det!!
Bara fem månader kvar. Jag klarar det. Det är inte långt.
suck.
Nej, va sorgligt allt blev nu. Jäkla Handboll.
Och imorgon är det Måndag med jobb och fotbollsträningar igen. Det gör mig ännu mer deprimerad. Jag vill vara ledig. Jag orkar fan inte jobba. Det är aptråkigt. Jag orkar inte träna heller, om jag ens klarar det. Konditionen skrapar på botten och det är så jäkla tråkigt och kämpigt att ta sig tillbaka efter sjukdom. Blä.
Nu ska jag äta skitgod fläskfilé och bli lycklig igen.
Mat är bannimej lösningen på alla problem.
PussKram
dåligt med uppdatering ser jag. ;-)
Ah, Bello, jag blev sa rord och glad nar jag sag att du hade namnt Jonas Kallman! Forst, dessutom. Har jag forstatt saken ratt, ar varken Tomas Svensson eller Dan Beutler med? Jag, som verkligen gillade honom, han var cool. (Inte for att det har med saken att gora, men jag sag en bild dar Love var valdigt lik honom.) Dalibor Doder, nar han ar bra da ar han bra, nar det laser sig ar det mindre bra, men vem bryr sig? Han ar bra. Hihi, Lille Lennartsson, som mamma kallar honom trots att han ar bra mycket langre an henne. Jag onskar verkligen att jag var i Sverige nu i dessa handbollstider, sist jag sag Kallman var nar han spelade final med Ciudad Real (med Olafur Stefanson, som tyvarr har lagt ned landslagskarriaren nu). Jag saknar till och med Ovano Balic, ja, aven Nikola Karabatic. Jag lider av serios handbollsabstinens!
Jag ar aven mycket nojd och glad over att du namner att jag kan nagot om sport pga. intresse, inte for att, som enligt tyskan i min klass, jag har bott i Sverige.
Det ska bli sa roligt att traffa er igen! Jag har kommit pa att vi skulle kunna aka till Boston, kanske, dar allt borjade.
Hm, i sa fall skulle dina foraldrar betala mig for att ta dod pa dig, det dar med matlagning ar inte min grej. Jag ska ta med mig nagot svenskt som avslutning pa min kurs, vilket alltsa far bli Ballerina-kex.
Fotbollsskjutsandet tar jag garna hand om, jag skulle bli en hangiven askadare.
Ser fram emot att traffa er, ska bli skont med flum-roliga manniskor, som forstar vad jag sysslar med nar jag tar fram block och penna.;D
Ivano Balic, menar jag. Satt upp en bild pa Namnlos framfor ogonen sa kanske det gar battre. Nej, men allvarligt, vad jobbigt att det kanns sa! Jag hoppas verkligen at det blir battre, jag ger dig nagra styrkohopp harifran. (Vi vet alla att jag varken kan sparka eller kasta, sa jag hoppas pa hopp.)