Efter Femte Dagen uppstånden igen från de döda.
Det är förbannat kallt på den här ön just nu..
Men det är så det ska vara vid den här årstiden. Det är Januari, vi befinner oss på övre halvan av jordklotet och stället vi bor på kallas Norden. Nord som i kallt. Därför har jag svårt att förstå de människor som klagar så över kyla och snö. Bosätt er på ekvatorn om det är så jäkligt.
Har ni tänkt på en sak förresten. Vädret är ett ständigt aktuellt ämne i vårt kyliga land. Vädret måste vara det absolut Vanligaste samtalsämnet i hela Sverige. Det sa dom i mina röda, fina radio-kåpor igår iallafall.
Jag menar, det går inte en dag utan att man nämner nåt om vädret.
- Fy fan va det snöar idag. Och inatt var det 15 minus ute! huu
- Snön börjar försvinna, förjävligt, då blir det slask igen.
- Det var hemskt vad det regnar. Vi får hoppas på fint väder till helgen iaf.
- Oh va härligt att solen skiner! Nu är det snart sommar. Igår var mätaren uppe på 15 plus!
- Uhh va varmt det är! nu hade det vart fint med lite regn..
Jag tror det är TYPISKT SVENSKT.
Undrar om våra nordiska grannar är lika väderbitna som vi?
Inte diskuterar man vädret dagligen i Afrika eller Australien iaf.
- Oj va soligt och torrt det är idag.
- Oj va soligt och torrt det är idag.
- Oj va soligt och torrt det är idag.
- Oj va soligt och torrt det är idag.
- Oj va soligt o to...
Ja ni förstår poängen.
Varje. Dag.
Året om.
365 dagar om året.
Alltid.
Samtalsämnen förresten... Tänk att det finns ämnen man ständigt kan återkomma till. Att vissa ämnen aldrig kan pratas nog om, det tar liksom aldrig slut. På jobbet finns det speciellt TRE saker som diskuteras flera gånger i veckan.
1. Vädret (dagligen, förstås!). Alltid är det nåt. Ena dagen suckar någon över snön, en annan dag är det grått och blött, en tredje dag är det härligt att solen är framme och vi går mot varmare tider, en fjärde dag är det för jäkla varmt.
2. Barn. Jag har absolut inget att komma med när vi kommer in på detta samtalsämne. Sovvanor, matvanor, blöjbyten, syskonkärlek, olydiga skitungar o diverse bestyr man har som småbarnsförälder. Jag brukar försvinna in i min egen värld efter en knapp minut. Orka bebis-prat!
3. Bilar. vad vore ett mansdomionerat yrke utan bilsnacket. Hur kommer det sig att det ALLTID ska snackas bilar när man hamnar på ett sånt här ställe!? I dessa samtal gör jag inte ens ett försök till att lyssna. Hör jag ordet bil återgår jag till min egna lilla drömvärld för några minuter.
Förstår ni va mycket drömmande det blir för min del på vissa raster... Det är inte alltid kul att bara jobba med äldre folk som har barn och stort motorintresse.
Mmmm... Nu har jag fått skriva av mej lite från hjärnkontoret däruppe.
Jag är frisk nu förresten.
Efter fem dagars hostande, yrande, sovande och sjukande så återgick jag igår till vardagen igen. Och det ordentligt. Ett rullband i toppform som det första den gjorde på morgonen var att bokstavligen kasta morotspåsar på mig, och sen en timmes övertid i slutet av dagen. Det var att komma tillbaka till Verkligheten på riktigt de!
Men fortfarande dras jag med torrhosta och lite snörvlande. Kondisen är i botten. Efter varje trapppromenad igår fick jag stå och återhämta mig i flera minuter innan jag kunde andas som en normal igen. Och såfort jag ansträngde mig lite för hårt blev jag yr och illamående. Toppen.
Igårkväll var jag hos Annika. Tillsammans med hennes pojkvän Simon och Elin hade vi kak-kalas med kladdkaka, muffins, kex och thé, och så såg vi filmen The Name Of The King. Elin och Annika dissade filmen från första minuten och ägnade sedan hela filmen igenom åt att fnittra åt huvudpersonens alltför ansträngande djupa röst och skratta åt hur tydligt man såg att slottet var datoranimerat, men jag valde att vara "den som inte dömer i första taget". Nu i efterhand håller jag med Elin och Annika - Den Sög!
Se den inte. The Name Of The King, kom ihåg det.
Ikväll ska jag träffa mina fikapolare igen. Vi ska bowla. Vi ska äga ut hela stället är det tänkt. Får väl se hur det blir med den saken.. förra gången jag och Elin befann oss på en bowlingbana samtidigt kom det fram en något galen man som dissade våra vinnarposer.
- Skrik lite, veva med armarna, VISA ATT NI ÄR BÄST FÖR FAN!!
Så tyckte han..
Ha en fortsatt trevlig helg på er!
PussKram
Alltid.
Men det är så det ska vara vid den här årstiden. Det är Januari, vi befinner oss på övre halvan av jordklotet och stället vi bor på kallas Norden. Nord som i kallt. Därför har jag svårt att förstå de människor som klagar så över kyla och snö. Bosätt er på ekvatorn om det är så jäkligt.
Har ni tänkt på en sak förresten. Vädret är ett ständigt aktuellt ämne i vårt kyliga land. Vädret måste vara det absolut Vanligaste samtalsämnet i hela Sverige. Det sa dom i mina röda, fina radio-kåpor igår iallafall.
Jag menar, det går inte en dag utan att man nämner nåt om vädret.
- Fy fan va det snöar idag. Och inatt var det 15 minus ute! huu
- Snön börjar försvinna, förjävligt, då blir det slask igen.
- Det var hemskt vad det regnar. Vi får hoppas på fint väder till helgen iaf.
- Oh va härligt att solen skiner! Nu är det snart sommar. Igår var mätaren uppe på 15 plus!
- Uhh va varmt det är! nu hade det vart fint med lite regn..
Jag tror det är TYPISKT SVENSKT.
Undrar om våra nordiska grannar är lika väderbitna som vi?
Inte diskuterar man vädret dagligen i Afrika eller Australien iaf.
- Oj va soligt och torrt det är idag.
- Oj va soligt och torrt det är idag.
- Oj va soligt och torrt det är idag.
- Oj va soligt och torrt det är idag.
- Oj va soligt o to...
Ja ni förstår poängen.
Varje. Dag.
Året om.
365 dagar om året.
Alltid.
Samtalsämnen förresten... Tänk att det finns ämnen man ständigt kan återkomma till. Att vissa ämnen aldrig kan pratas nog om, det tar liksom aldrig slut. På jobbet finns det speciellt TRE saker som diskuteras flera gånger i veckan.
1. Vädret (dagligen, förstås!). Alltid är det nåt. Ena dagen suckar någon över snön, en annan dag är det grått och blött, en tredje dag är det härligt att solen är framme och vi går mot varmare tider, en fjärde dag är det för jäkla varmt.
2. Barn. Jag har absolut inget att komma med när vi kommer in på detta samtalsämne. Sovvanor, matvanor, blöjbyten, syskonkärlek, olydiga skitungar o diverse bestyr man har som småbarnsförälder. Jag brukar försvinna in i min egen värld efter en knapp minut. Orka bebis-prat!
3. Bilar. vad vore ett mansdomionerat yrke utan bilsnacket. Hur kommer det sig att det ALLTID ska snackas bilar när man hamnar på ett sånt här ställe!? I dessa samtal gör jag inte ens ett försök till att lyssna. Hör jag ordet bil återgår jag till min egna lilla drömvärld för några minuter.
Förstår ni va mycket drömmande det blir för min del på vissa raster... Det är inte alltid kul att bara jobba med äldre folk som har barn och stort motorintresse.
Mmmm... Nu har jag fått skriva av mej lite från hjärnkontoret däruppe.
Jag är frisk nu förresten.
Efter fem dagars hostande, yrande, sovande och sjukande så återgick jag igår till vardagen igen. Och det ordentligt. Ett rullband i toppform som det första den gjorde på morgonen var att bokstavligen kasta morotspåsar på mig, och sen en timmes övertid i slutet av dagen. Det var att komma tillbaka till Verkligheten på riktigt de!
Men fortfarande dras jag med torrhosta och lite snörvlande. Kondisen är i botten. Efter varje trapppromenad igår fick jag stå och återhämta mig i flera minuter innan jag kunde andas som en normal igen. Och såfort jag ansträngde mig lite för hårt blev jag yr och illamående. Toppen.
Igårkväll var jag hos Annika. Tillsammans med hennes pojkvän Simon och Elin hade vi kak-kalas med kladdkaka, muffins, kex och thé, och så såg vi filmen The Name Of The King. Elin och Annika dissade filmen från första minuten och ägnade sedan hela filmen igenom åt att fnittra åt huvudpersonens alltför ansträngande djupa röst och skratta åt hur tydligt man såg att slottet var datoranimerat, men jag valde att vara "den som inte dömer i första taget". Nu i efterhand håller jag med Elin och Annika - Den Sög!
Se den inte. The Name Of The King, kom ihåg det.
Ikväll ska jag träffa mina fikapolare igen. Vi ska bowla. Vi ska äga ut hela stället är det tänkt. Får väl se hur det blir med den saken.. förra gången jag och Elin befann oss på en bowlingbana samtidigt kom det fram en något galen man som dissade våra vinnarposer.
- Skrik lite, veva med armarna, VISA ATT NI ÄR BÄST FÖR FAN!!
Så tyckte han..
Ha en fortsatt trevlig helg på er!
PussKram
Alltid.
Kommentarer
Postat av: ewelina
redigt trevlig bild. så vill man ha det. jag bowlade igår, det var roligt. ha det bäst!
Postat av: Matton
Oj, sa det finns mer en en bowlare som tycker att andra visar for lite kanslor?
Trackback