Sjung nåt vackert

Nu har det vart söndagen den fjärde november i över en timme.

Mina kära släktingar åkte hem nu för någon timma sedan.
Det värsta som finns med dessa sammankomster är när mommo börjar gå på en om att man ska "sjunga nåt vackert", speciellt nu sen jag sjöng i kyrkan för några veckor sedan har hon blivit extra tjatig. Det finns inget värre än att tvingas stå och skråla framför mamma och mommo, som glada lyssnar med tindrande ögon, och med resten av släkten sittandes uttråkade stirrandes med måttligt roade ögon. Jag ställer mej gärna och sjunger nåt i stil med "fula gubbar" eller nåt annat oseriöst, men jag VÄGRAR sjunga nåt på "riktigt". Det känns bara så....töntigt, obekvämt, generat, pinsamt, otrevligt....
Jag uppträdde tillräckligt när jag var yngre. Då var det alltid nåt nytt på gång vid varje släktkalas. Antingen var det någon ny sång, ett dansnummer, mima till nån ny hitlåt, spela flöjt, spela piano, spela upp nån liten pjäs. Ja alltid var det någon form av underhållning från mig och mina syskon och kusiner. Men nån gång måste det ta slut. Den gången är nu. Jag har istället yngre kusiner som gärna ställer sej upp och sjunger nån liten trudelutt. Kan dem inte nöja sej med det va??
Min kära mormor tjatade på mej säkert en timme ikväll. Tillslut visade vi henne in till datorn så fick hon lyssna på inspelningen vi gjorde när jag sjöng i kyrkan senast. Då blev hon ÄNTLIGEN nöjd.
Fast anledningen att hon går på så är ju för att hon är så stolt över sina barnbarn, det får man väl förstå, men envisare människa får man leta efter!
Ja släktingar alltså.

Musik förresten.
Det var kvällskonsert med ensemblerna i onsdags. Ingen höjdarkväll för vår ensemble kanske. Problem på alla håll och kanter, men skitsamma. Jag brydde mej inte och då kändes det faktiskt mycket bättre. Onödigt att ställa så höga krav hela tiden, allt blir så mycket tråkigare och seriösare då. Jag gillar roligt och oseriöst.

Nej klockan är mycket (eller lite?) nu, så man får väl pallra sej i säng. "det är en dag imorrn också" som min kära morfar så ofta brukar säga.

Ha de gott!

pusspuss

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback