Isabelle

KÖRKORT KÖRKORT KÖRKORT!

Dagen jag aldrig trodde skulle komma, kom tillslut ändå.
Var riktigt nervös imorse när jag vaknade och inte blev det bättre av att jag fick problem med en backstart när jag övningskörde timmen innan själva uppkörningen.
Jag trodde ärligt talat inte jag skulle klara uppkörningen när jag väl satt där i bilen och körde. Jag körde jätte ryckigt, och tyckte att jag var riktigt kass. När inspektörn dessutom sa att vi skulle åka tillbaka till vägverket när det ännu var 15 minuter kvar så trodde jag det var kört. Men fel fick jag och tur var väl det. För när vi kom tillbaka till VV så fick jag det sköna beskedet att jag blivit godkänd.
Så nu sitter jag här och har ännu inte riktigt fattat att det är sant.
Man kan ju tycka att ta körkort är väl inte världens största grej. Fråga fastlänningarna så tycker dom nog inte det är målet med livet direkt. Men här på vår lilla ö är man så beroende av bilen för att ta sej nånstans, så när man väl har körkortet så är det en sån befrielse!

Shit, ännu ett ålderstecken. Körkort. Ett steg längre in i vuxenvärlden.
Jag läste mina två senaste inlägg och insåg att det handlat väldigt mycket om rädsla över att man blir äldre och saker tar slut, men vad jag inte nämnt är hur mycket det faktiskt finns som väntar där ute. Det är nu det riktiga livet börjar. Jag är glad över att vara 18. Det är en bra period i livet då man börjar ta sej ur den jobbiga tonårstiden, man blir mer säker på sej själv, och man får styra alltmer över sitt eget liv.
Så lugna, jag har inte drabbats av nån åldersnoja, jag är tillfreds med mina 18 år.

Nu ska jag fira med lite blå tårta, sen ska jag fortsätta hjälpa till o städa här hemma.
Luciafirande ikväll, därefter har jag bjudit hit några vänner på lusse-fika. Trevlans trevlans :-)

pusspuss